Blodproppar
Blodproppar
Blodproppar eller så kallad venös blodproppssjukdom uppkommer när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas under sin livstid av venös blodproppsjukdom. Vanligast är blodpropp i benet, symtomen är då oftast svullnad samt smärta i vaden eller benet i vila eller vid belastning. I vissa fall lossnar delar av proppen och följer med blodströmmen till lungorna. Blodpropp i benet och lungan är två varianter av samma sjukdom. De vanligaste symtomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro och ångest samt hosta.
Lungemboli
Om proppen snabbt täpper till kärlet i ett ben blir symtomen dramatiska med svullnad, rodnad, ömhet och värme. Långsamt växande proppar kan å andra sidan vara symtomlösa. När mindre proppar hamnar i lungorna blir besvären obetydliga och övergående men stora proppar kan ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Risken att åter drabbas av blodpropp är fem till tio procent under det första året, därefter cirka fem procent per år. Andel personer som dör vid blodpropp i benet är låg, under fem procent och den ställs i relation till ålder och annan allvarlig sjukdom. Dödlighet vid blodpropp i lungan är tio till femton procent och även den ofta kopplad till ålder och annan sjukdom.
